Madonna

Jag talar till mina vuxna barns änglar:
Följer ni dem fortfarande?
Bär ni deras önskningar i era händer?
Vet ni något om deras kampfyllda ensamhet?
Och när de förnekar er och livet,
vänder ni er bort och gråter,
men stannar kvar?
De behöver er,
mera än då de var små,
de behöver er förtvivlat,
för ungdomen är den svåraste tiden.
Allting ska göras på egen hand,
man skall rycka sig lös,
tänka igenom allt själv,
vill inte veta av änglar.
O, mina vuxna barns änglar!
En mor får inte längre ingripa.
Men ni får.
En mor kan inte längre råda,
men er visdom är Guds.
Dröj kvar hos mina vuxna barn, änglar!
Hjälp dem att vandra i snårskogen
att finna den rätta vägen,
deras enda väg!                      Av Viola Renvall

Att ha barn betyder visst vedermödor fast dom blir vuxna.  En bor tillfälligt på annan ort och studerar, hemmet är magasinerat så länge, ingen lätt situation när man har barn.  En flyger och far, var och varannan vecka till skåne på vidareutbildning  inom jobbet, husdjur skall passas. Den tredje är ute på hala mörka vägar och kör med sitt nytagna körkort. Gud var med dom mina barn.